Den här lille rakethästen har också haft ett krokigt år bakom sig, men även hans väg ser rak och fin ut framåt. Efter en kort utflykt i våras kom han hem till oss igen i början av sommaren med omfattande muskelinflammationer i rygg och länd. De behandlades och han fick vila en och en halv månad innan vi började rida honom igen väldigt försiktigt. Återhämtningen gick relativt snabbt, även om han tappat en hel del i muskelmassa så svarade han väldigt fint på rehabridningen. Bliki är en ”här och nu”-häst, tack och lov. Har han ont är han stressad, när det onda försvinner så sitter det inte kvar i huvudet på honom.

Elin har mer och mer blivit förtjust i denna arbetsvilliga kille och startade honom för första gången någonsin i september. Han blir väldigt het på tävlingsbanan och lite spänd, men han sköter sig strålande både på och utanför banan. Elin tog det väldigt försiktigt i sin töltuttagning, men det räckte till finalplats, där de red upp sig och blev 2:a på 5,43. Mycket bra gjort första gången tillsammans. Elin är van vid Snurre i femgång, där man får driva livet ur sig i alla gångarter för att det INTE ska bli pass, när det väl är dags så lägger han sig som ett spjut med ett nöjt ”äntligen!”, bara man släpper lite drivning och halvhaltar i kurvan. Bliki, som inte startat femgång på två år eftersom han blev så jäkla het att det knappt gick att rida honom – kommer i 300 knutar med ånga sprutande ur näsborrarna och han lägger sig inte, om man inte är stentydlig att det ska vara pass. Så det blev inga läggningar för hennes del och skruttigt resultat såklart. Hon tog dock med sig att han var så stabil i övriga gångarter, vilket är väldigt bra i en femgångshäst. Storasyrran startade honom nu i helgen på Strömsholm för att visa honom att han faktiskt får gå i pass igen och för att visa Elin hur hon måste göra för att bryta galoppen på honom på bästa sätt. Strategin var tydlig: ta det stenlugnt i allt, pressa inte på honom i någon gångart innan passen, för då övertaggar han. Så hon tantred alla gångarter, på bekostnad av energin såklart och därmed poäng, men å andra sidan så satte han passen och det var ju själva målet. Försiktigt och utan det stora klivet och svävet som finns där, han har ju som sagt inte gått i pass på år och dagar, men klart godkänt och stabilt.

Han kom väldigt jämnt ut på en godkänd ritt, det var en domare som hade lite avvikande siffror och bedömning, men eftersom det var fem domare kunde vi släppa det med en axelryckning. Dessutom startade han speedpass, där han aldrig fått en godkänd tid eftersom han axat tills han tappat balansen och slagit upp. Nu var det tantridning även här och det gick jättefint, om än väldigt mycket långsammare än vad han kan. Men hellre en tid på 12,60 än ingen tid… nu när han vet vad han ska göra kommer han kapa sekunder ganska snart. Han var även i A-final i tölt, men den strök vi, eftersom han inte fick starta en gång till och det var passen vi var där för. Så nu är han på g. Det finns massor kvar i honom att plocka och bägge tjejerna är heltaggade. Han skulle ju säljas… Den dagen lillebror Lakkrís är klar för banorna, då kan de nog släppa Bliki, men innan dess är han vaktad av två systrar här hemma.