Livet springer på i rasande fart och bär med sig små blommande presenter varje dag. Så känns det. Nej jag har inte rökt på, jag har inte för vana att göra det, men jag kan bli hög på livet ibland. Jag är så tacksam över friska duktiga hästar och barn (stora barn, men dock barn…), fina vänner och att få bo och leva på det sätt jag gör. Ja jag jobbar för mycket. Ja jag är trött som en björnhona i december och ja jag borde säga nej oftare. Men det är roligare att säga ja. Roligare att ta emot livets överraskningar, hur ska man se och uppleva dem om man bara säger nej? Jag har hunnit andas isländsk luft tillsammans med underbart sällskap och få nya tankar och idéer, mellan alla uppdrag och arbetsresor. Nu planerar vi för ridhus, kurser, tävlingar, hästar och – sommar! Inga föl i år, men kanske nästa… Visioner finns, tiden brister ibland – men inte alltid. Jag har hunnit reflektera en hel del. Man ska inte förakta den kontemplativa stund som infinner sig på ett flygplan och fördelen är att jag får massor av dessa flygplansstunder i mitt jobb. Där har jag funderat mycket över vilka människor jag mår bra med och varför, varför reagerar jag på vissa saker och inte andra, hur ska mitt liv se ut för att energin ska räcka till allt den behöver finnas för – barn, gård, djur, jobb, vänner, inackorderingar, elever och mig själv? Det är onekligen enklare att försöka vända ut och in på sina egna reaktioner än att försöka tolka andras. Det överlåter jag åt någon professionell att göra. Jag är ingen person som sysslar med mindfulness, yoga eller meditation. Det kryper alldeles för mycket i min kropp. Jag kan få sinnesro när jag mockar en hage, inte när jag sitter i obekväm ställning på golvet medan det ljuder konstig pling-plongmusik i en högtalare. Därmed inte sagt att det är något fel på det, det måste vara underbart att få sinnesro på sådant sätt, men det är inte min väg till Shang-ri-la. En dag ska jag skriva om vad vi sysslar med på gården med hästarnas träning och planer. Det rör på sig en hel del även där kan jag kryptiskt meddela. Men det blir inte idag den rapporten kommer. Sannolikt inte heller i morgon.

Den här lilla textlappen gillar jag. Intressant nog när jag tittar mig omkring i min vänkrets, så kryllar den av ”gjorde”-människor (doers). Jag är väldigt stolt över alla duktiga människor i min närhet, tack – ni är förbaskat roliga att umgås med!