Hösten viks mestadels för träning, skogsmys och vila. Med två undantag – KM och DM. I år hade Elin (som är nybliven Lokaldomare dessutom, yngsta sportdomaren vi har i landet – ja jag är lite stolt över min duktiga unge) med sig tre hästar till KM – Klár, Lakkrís och lilla Spá, en lånehäst som Elin har som uppdrag att ta ut på banorna innan hennes egen matte gör detsamma. Hon hade således en ganska intensiv dag med tio starter som hon fick rodda med bäst hon kunde, då jag satt i sekretariatet och var speaker och därmed föga behjälplig. Men det löste sig tack vare rutin och snälla vänner och bekanta som höll hästar kors och tvärs.

Spá gjorde en med beröm godkänd femgång. Bara andra gången på tävling och redan lite passpoäng, vilket var målet. Hon hade minimalt motstånd och vann femgångskombinationen, en hel poäng högre än den vuxna segraren. Det kommer blir en stadig rosettplockare när hon vågar ta i på banan.

Klár gjorde en godkänd fyrgång, 5,37, men visade rollningstendenser i tölten i fyrgången, som eskalerade i töltstarten, som blev pannkaka, då han rollade alltmer och Elin inte orkade parera riktigt efter alla starter. Två fantastiskt bra TiH starter på bägge killarna, med poäng 7 och 7,1 var roligare.

Klár är lite speciell, han överreagerar. Blir han trött vill han stanna, blir han rädd vill han klättra upp i ett träd, ser han en kompis vill han springa dit och får han mjölksyra tappar han koordinationen i kroppen. Han är lite spännande att rida på det sättet. Varför han plötsligt rollade vet vi inte, det har inte visat sig hemma vare sig före eller efter tävlingen. Nåja, eftersom han hade med sig en grym TiH poäng kunde han stryka sin dålig töltstart och räkna TiH:n istället och bli klubbmästare i fyrgångskombination ungdom. Tävling är inte riktigt hans grej. Nu ska han bli min häst och ta mig igenom min Ridlärare 2 utbildning, förutom passdelen, då jag väl får prata snällt med Snurre, eller möjligen Lakkrís.

Lakkrístrollet gjorde en stabil fyrgång (5,90) och vad han skulle i tölten (5,70), även om Elin inte tryckte på honom och hade bootsat av honom för att han skulle få en ”smooth ride”. De vann Grand Slam titeln, dvs kombinationen av de tre grenarna (där ingen får räknas bort), en titel som bara ges till ett ekipage (oavsett om det är en ungdom eller vuxen). Hurra!

Igår var det DM-finaler och Elin tog bara med sig Trollet. I ”fel” varv gjorde han en godkänd V2-final, även om han slog upp i traven och var lite för het i skritten. Han landade på 5,67 och blev 2:a. I tölten fick han slutpoängen 6,0, blev Distriktsmästare i T8 (för tredje året i rad) och tog framförallt den ännu tyngre titeln – Distriktsmästare i Fyrgångskombination Ungdom. Det lär vara Lakkrís sista fyrgångstitel, då han går över till femgång från och med nästa säsong. Det är nu det börjar ”på riktigt” för honom.

I fyrgång kommer hon istället rida Atlas. Nyanländ från Island, efter ett och ett halvt års tjatande från min sida. I samma stund jag kände hans mekanik och ärlighet (då som unghäst) visste jag att det var ”min” häst. Problemet var att ägarna inte förstod det, de närde någon slags villfarelse att han inte var till salu. Ehumm. Nu, äntligen var vi på samma spår och han kom HEM (!) för någon vecka sedan. Dock blev han inte min, utan Elins. Nästan lika bra. Vi låter honom acklimatisera sig några veckor, sedan kommer vi påbörja träningen. Elin har suttit upp och känt igenom honom en gång i försiktigt joggingtempo, det är allt vi gjort ännu. En underbar häst som vi ser fram emot att få uppleva en hel del kul tillsammans med framöver.