Så är tävlingssäsongen igång igen. Det blir lite lavinartat i vår familj, från en ganska stillsam tillvaro från mitten av oktober fram till slutet av april till att ha varenda helg inbokad på olika tävlingsplatser. Fredagen då allt putsas och packas, eller förbereds på annat sätt. Tidig lördag och söndag då hästarna hemma yrvaket fodras vid 5-snåret innan vi drar iväg och dagen tillbringas med kollegor, vänner, bekanta, hästar, bedömningar, toast och litervis med kaffe. Kvällar med den där totalt dominerande känslan att man bara vill gå och lägga sig klockan 20, men håller ut en stund till innan man stupar i säng och sover innan huvudet landat på kudden. Den sociala kompetensen (eller rättare sagt orken) på kvällen är noll. Vi bara älskar detta liv.

Lakkrís har inte tävlat på över 7 månader, vilket varit bra för honom, han var lite sliten förra hösten. I lördags fick han komma ut och springa igång benen. Han nådde de mål vi satte upp för förra säsongen (bättre sent än aldrig) – att kvala till nivå 1 i V1, samt att göra en godkänd T1:a. Förra säsongen hade han inte stabiliteten i det ökade tempot utan slog upp mycket, vilket kostade mycket i V1:an – och ännu mer i T1:an. Nu är han starkare och stabilare. Han gjorde en stadig V1:a men behöver ännu lite mer tryck i sig för att nå kvalgränsen till SM (6,0), även om han är där och nosar. Han låg fint i det ökade tempot, men kan gå på ännu mer där. Han gick ut på 5,77 vilket är bra (och vinst i klassen), men han kan ännu mer såklart. Han skrittade bättre än någonsin. vilket vi jobbat med ett tag. Han fick upp till 6,5 i skritt nu (och ner till 5,0 – väldigt spridda skurar, men från min position utanför banan såg skritten mycket bättre ut än tidigare och han har heller aldrig fått 6,5 för skritt tidigare så det var uppenbarligen fler som gjorde den bedömningen). Han fick också sina första 6:or i ökat tempo tölt. Nu har han fått 6-6,5 i samtliga gångarter, så nu ska vi bara pussla ihop allt i en och samma visning så är han där han ska vara. Alla som kan något om ridning och tävling vet hur enkelt det är… Hemma är han uppe och vänder på 7:orna i det långsamma tempot, med lite mindre torgskräck på banan hoppas vi kunna ta med det ut till banan. Allt handlar om att han ska hålla sig hel och fräsch i kroppen. Gör han bara det så kommer de nog bättra på sina siffror under säsongen.

Det är spännande att jobba emot en stadig utveckling av sin häst och sin ridning. Det gulliga lilla ekipaget startade även sin tredje T1:a i livet, men han hade lite syra i benen efter V1:an och orkade bara halva grenen – slog upp i andra ökningen och i det ökade tempot så han slutade på 5,27. Bättre än tidigare, men självklart vill vi upp mot 5,80-6,0 även där under säsongen, vilket i praktiken bara kräver att han ska orka.