Vi har haft en månad med väldigt lite ridning. Lakkrís åkte på en riktig höstförkylning och hostade och snorade under tre veckor. När han var klar med det började Klár istället. Snurre har bara hostat till och Leiri verkar ha fått en light version, men vi tyckte ändå att det var onödigt att rida på dem om de hade något pyrandes i kroppen. Så de har fått lite semester och vi också. I alla fall från ridningen. Men nu ska vi väl börja så smått igen. Vi har börjat ta in Leiri på nätterna för att vänja honom vid att stå i box, vilket han kunde direkt. Såklart. Leiri är en otroligt cool kille. Han är vaken och pigg, men han stressar inte upp sig. Direkt hade han alla fem gångarterna, separerade och fina, han söker form och han är bara så självklar på ett underbart sätt. Han är en häst som passar mig utmärkt. I den här perioden rider vi mest ut med honom så han får vänja sig vid allt som man stöter på i skogen, allt från enduroåkare till älgar och bärplockare, och såklart bygga muskler, balans och framåtbjudning. Den första perioden tycker jag han var lite skev baktill, men nu känns han betydligt jämnare.

Han har till och med vuxit lite och är nu större än Snurre, som får finna sig i att han är minst av alla hästarna på gården. Till och med Diva är större. Tur han har så stort ego, det väger upp för mankhöjden en del.